Vetenskap och politik...

Idag presenterade FN:s Klimatpanel IPCC sin sammanfattning av nästa klimatrapport, AR 5, som ska vara klar någon gång i vår. Som vanligt försöker man sålla fram de mest alarmistiska påståendena så att politikerna blir nöjda. Västvärldens politiker har ju anpassat sin politik och skattesystemen till klimathotet, medan de fattiga länderna räknar med att få miljarder i kompensation för kommande klimatförändringar. I fjärran östern gnuggar man bara händerna och fortsätter med sina utsläppsökningar samtidigt som man tar hand om all produktion som inte längre kan göras i västvärlden, som måste minska sina utsläpp. Resultatet blir en gigantisk ekonomisk omfördelning som inte påverkar det globala klimatet det minsta.

CG Ribbing har skrivit en debattartikel i UNT; Klick!

Inte tillräckligt skrämmande...

Den kommande IPCC-rapporten anses av många regeringar ta för lite hänsyn till att jorden inte har värmts upp de senaste 15 åren, eller snarare, man vill ha en bortförklaring av uppvärmningspausen. Det beror på att skeptiker inte tror på koldioxidhoten, vilket kanske inte är så konstigt när ingen uppvärmning sker när vi släpper ut rekordmycket koldioxid. Vilket i sin tur inte tas upp av IPCC som därför brister i trovärdighet. Och det verkar som om regeringarna är måna om att hålla koldioxidhotet vid liv. Av vilken anledning är egentligen ganska diffust, eller så är det bara prestige, med tanke på dom tusentals miljarder dom investerat utan mätbara resultat... Bloomberg har en artikel om det hela.