fredag 8 mars 2024

Bland nakna kejsare...

Nu ska man borra ner klimatfrågan i den folkliga mullen och tillsätter ett "medborgarråd" som ska matas av ett antal så kallade experter. Av dessa kan jag bara se en som har en viss bakgrund inom klimatforskning, men det har handlat mer om modellering än grundforskning, så ingen verkar ifrågasätta politikernas tes om att det är våra utsläpp av koldioxid som förändrar klimatet.
Dock finns det åtskilliga forskare som inte alls är lika säkra som politikerna och andra opportunister om hur det egentligen ligger till. Dom tror att det är helt andra orsaker till att vi har en liten uppvärmning, men det ska jag inte gå in på här. Dock kan det vara intressant att läsa den här artikeln som publicerades i Hufvudstadsbladet 2019; ______________________________________________________________________________________________________ Världen har drabbats av en kollektiv fobi, en global klimatångest utan like. Vi vet att det blivit varmare och den ökande värmen är grundorsaken till att den lilla istiden slutade. Däremot finns det inga vetenskapliga bevis bakom påståendet att uppvärmningen beror på människan och koldioxid. Den konsensus som refereras till grundar sig på några uppsatser samt en forskning av John Cook et al. Cooks rapport som sköts i sank av professor David Legates som konstaterade att endast 0,3 procent av Cooks referenser stöder påståendet. IPCC jobbar hårt för att vår ångest inte skall ta slut. På 1940-talet samlade Guy Callendar koldioxid data från 1800-talet och han valde värden som passade hans målsättning. Mätningar gjorda på 1800-talet redovisar ett genomsnitt på 335 ppm mot Callendars 280 ppm. Fonselius et al. bevisade redan 1956 att Callendars resultat var manipulerade och värden upp till 500 ppm förekom i flera mätningar på 1800-talet och även 1942. Den globala värmestatistiken är lika sned. Dagens statistik stämmer, men går man tillbaka i tiden uppvisar mätningar gjorda av flera oberoende instanser att IPCC justerat sin statistik för att kunna visa en stigande trend som passar ihop med Callendars koldioxidmätningar. Då Michael Mann presenterade sin "hockeyklubba" skriver hans kollega Raymond Bradley: "Manns rapport är ynklig och borde aldrig ha blivit publicerad. Jag vill absolut inte bli kopplad till sådana förfalskningar av temperaturen." IPCC vill bevisa att koldioxid driver upp värmen när alla historiska fakta visar att koldioxid stiger som en följd av den ökande värmen. Kopplingen mellan koldioxid och värme kan bevisas med Henrys lag som bestämmer hur mycket koldioxid som stannar i luften och hur mycket som tas upp av världshaven. I 25 grader är förhållandet 1:50 och ju varmare det är desto mera koldioxid avger världshaven. Det finns drygt 3 100 gigaton koldioxid i atmosfären så det är lätt att konstatera att om kolet från alla kända fossila källor skulle brännas (7 000 Gt) skulle koldioxiden i atmosfären öka med 20-30 procent. Det betyder en ökning från 400 ppm till maximalt 550 ppm. Om däremot världshavens temperatur skulle stiga en bråkdel av en grad skulle koldioxidhalten i atmosfären mångdubblas. Atmosfärens koldioxidhalt följer havsvattnens temperatur! Värmen i sin tur regleras av solen och sannolikheten att vi står inför en ny istid är faktiskt större än sannolikheten att det uppstår en syndaflod. Även om koldioxidhalten stiger påverkar det inte nämnvärt värmen. Beer-Lamberts lag beskriver hur den infraröda strålningens energi absorberas av koldioxid. Vill man öka temperaturen med en grad och tror att detta kan åstadkommas med koldioxid måste man fördubbla koldioxid i atmosfären, och för att öka temperaturen med två grader måste man fyrdubbla koldioxiden i atmosfären. Våra fossila bränslen räcker inte till att höja temperaturen från det nuvarande med en grad när dessutom det mesta av all koldioxid tas upp av världshaven med en fördröjning på 5-7 år – inte maximalt 200 år som IPCC påstår. Även fördröjningen kan bestämmas matematiskt. Sedan kan vi fråga oss varför koldioxidhalten skall ner? Om koldioxidhalten går under 250 ppm får växterna problem och vid 180 ppm börjar vår flora försvinna. Ökad värme, ökad nederbörd och ökad koldioxid har bidragit till att jorden blivit grönare och detta har skett främst vid ekvatorn och i ökenområden. Konstgödsel vars tillverkning kräver fossila bränslen tillsammans med ökande värme, regn och koldioxid har gjort att världens matproduktion fördubblats på 40 år. Jämför vi med 1960-talet används nu 65 procent mindre åkerareal till att föda en dubbelt så stor befolkning och dessutom har födan per capita ökat med 25 procent. Vore det inte dags att ändra fokus? Vi måste i det långa loppet satsa på kärnkraft och utveckla fusionskraft. Till dess bör vi använda fossila bränslen och koncentrera våra resurser på att bekämpa miljöförstöring. Koldioxid är det bästa vi kan erbjuda vår natur och det kan ge naturen hundratusentals år extra livstid. Kaj Granlund,

torsdag 29 februari 2024

Konsekvensanalys..??

Statsminister Kristersson säger att Ryssland inte gillar att vi går med i NATO. Det borde räcka som konsekvensanalys när det enda som hotar oss är just Ryssland. Och NATO är redan i krig mot Ryssland i Ukraina! Borde vi inte istället helt undvika att bli associerade med NATO..? Vad Putin hela tiden försökt säga är att Ryssland vill ha en buffertzon mot NATO. Då gör vi, tillsammans med Finland, precis tvärtom och flyttar fram NATO till den ryska gränsen. Det vore intressant att se konsekvensanalysen för våra länder på det tilltaget...

tisdag 23 januari 2024

Storebror...

Man kan alltså mäta hastigheten mellan kamerorna genom att registrera varje bil som passerar, oavsett hastighet. Detta skulle kunna rädda 7 liv om året säger man. En siffra som motsvarar ungefär vad felbehandlingar i vården orsakar varje dag. Det handlar därför knappast om att rädda våra liv..

måndag 22 januari 2024

Ebberöds Bank..?

Man säger att detta säkrar starten i slutet av 2025 som kräver 75 miljarder. Affärsidén är att sälja "fossilfritt" stål, vilket blir avsevärt dyrare än allt annat stål. Hade idén varit att tillverka billigare stål, kanske bara återvunnet, skulle jag kanske tro att dom lyckas. Men vem vill betala extra för stål som gör att vi får se ännu fler vindkraftparker i vår natur och i våra hav? Väger man klimatnyttan mot miljöförstöringen handlar det om 0,01 mot 99,99 ungefär...

torsdag 4 januari 2024

Ytterligare en halv miljon offrade Ukrainare..?

Dom enda som har något att vinna på krigandet är ägarna av USA:s krigsmaterialtillverkare som idag står för nära en tredjedel av hela USA:s industriproduktion! Undrar hur stor del av MSM dom också äger..?

onsdag 13 december 2023

100.000 clowner jublar...

USA:s "klimatsändebud" John Kerry flög fram och tillbaka till Dubai två gånger för att "förhandla om klimatet". Övriga flög förhoppningsvis bara tur och retur en gång. Men det skulle vara intressant att räkna på vad hela jippot kostat i pengar och "utsläpp"... Avtalet som inte är något bindande avtal säger den här gången att man ska "röra sig bort från fossila bränslen", med andra ord "business as usual". Dock kom det önskemål från bland annat några länder i Afrika att börja använda fossila bränslen för att skapa lite välfärd. Mycket av klimatlarmen på senare tid har kommit från något som heter Copernicus, som jag uppfattat som en vädertjänst, men som i själva verket är en EU-organisation liknande IPCC som samlar in och presenterar allt som man tror har med klimatförändringar att göra. Alltså ännu en politiskt tillsatt och säkert dyrbar samling opportunister...

torsdag 30 november 2023

420 Opportunister...

Politikerna struntar i klimatforskningen 420 forskare: Regeringens politik är katastrofal – nu måste fler svenskar kräva en omställning Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Uppdaterad 09.49 | Publicerad 06.00 Vi säger ifrån mot en klimatpolitik som ignorerar en samstämmig forskning som visar att omställningen måste ske nu. Vi uppmanar fler medborgare att organisera sig och kräva att politikerna sätter fart, skriver 420 forskare. På bilden klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari och statsminister Ulf Kristersson. DEBATT. Vi forskare har länge krävt att regeringen ska ta klimatforskningen på allvar och sätta fart på omställningen till ett hållbart samhälle. I stället för regeringen en politik som medvetet ökar utsläppen. Nu behöver fler medborgare höja sina röster och visa att vi kräver en kunskapsgrundad klimatomställning, och det är bråttom. Forskningen är kristallklar. Det behövs en genomgripande samhällsomställning till en klimatneutral och cirkulär ekonomi, och det måste gå väldigt snabbt. Tänk er en omställning liknande Europas återuppbyggnad efter andra världskriget. En sådan omställning kommer att kosta, men pengar finns, särskilt om de enorma subventionerna till fossilindustrin styrs om till omställningen. Misslyckas vi att ställa om riskerar vi att få en värld där en femtedel av landytan blir obeboelig, där över en miljard människor är klimatflyktingar och där hela civilisationer riskerar gå under. Tänk er en vanlig situation i samhället, ett mötesrum där människor suttit länge och luften blivit kvav och innehåller för mycket koldioxid i relation till syre. Det känns tungt att andas. Deras kognitiva kapacitet påverkas och tankegången går trögt. De öppnar ett fönster och släpper in frisk luft. Om vi inte sänker utsläppen idag utan kör business as usual kan halten av koldioxid i atmosfären ha fördubblats till 2100. När våra barnbarn då sitter i de kvava mötesrummen och öppnar fönstret finns ingen frisk luft att släppa in. Sveriges regering talar om en övergång till en “effektiv” klimatpolitik. Det låter bra men i verkligheten går politiken i motsatt riktning. Sedan regeringen tillträdde för ett år sedan har de ägnat över 13 miljarder kronor åt att subventionera fossila bränslen. Deras egen budgetutredning konstaterade att Sverige framöver kommer öka utsläppen, när de istället måste minska drastiskt, och att Sveriges klimatmål till 2030 kommer att bli mycket svårt eller omöjligt att nå. Klimatpolitiken har länge varit otillräcklig, men nu är den katastrofal. Redan i dag ses en tydlig ökning av klimatrelaterade extrema väderhändelser som drabbar människor runt om i världen. Även i Sverige drabbas allt fler av översvämningar och skogsbränder. Dessa extrema väderhändelser kommer bara att öka i takt med att klimatförändringen eskalerar. Men det är uppenbart att varken extremväder eller upprepningar av forskningsresultat räcker för att påverka våra politiker. När alldeles för lite görs kommer vi alla att få lida. FN:s generalsekreterare uttryckte det som att: ”Vi är på väg mot ett klimathelvete med foten på gaspedalen. Mänskligheten har ett val: samarbeta eller gå under”. Detta medför att alla medborgare har all rätt att säga ifrån. Fler och fler protesterar mot den förda klimatpolitiken, till exempel genom att aktivt delta i debatten, demonstrera eller driva på för en omställning på den egna arbetsplatsen. Tjänstemän på Folkhälsomyndigheten vädjar om att myndigheten bör informera mycket tydligare om klimatkrisens hälsorisker. Medarbetare på kommuner och företag driver på sina organisationer att flytta fram positionerna och föräldrar sätter sig på torg och kräver en mer kraftfull klimatpolitik. Människor vill kunna titta sina barn i ögonen och säga att de försöker vara en del av lösningen i stället för en del av problemet. Allt fler vill vara på rätt sida om historien. Men samtidigt ser vi nu en hårdare ton från politiskt håll med tuffare brottsrubriceringar mot klimataktivister. Romina Pourmokthari och Ulf Kristersson har sagt att aktivisterna utgör en fara och stör det demokratiska samtalet. Samtidigt har FN betonat att det är de som bidrar till ökad fossilanvändning som är faran för framtiden, och begärt att länder ska skydda protesterande medborgare från hårda tillslag. Nu vill vi 420 forskare säga ifrån mot en klimatpolitik som ignorerar en samstämmig forskning som visar att omställningen måste ske nu. Vi uppmanar fler medborgare att organisera sig och kräva en omställning. Vi vet från historien att fredliga protester mot orättfärdig politik fungerar. Det finns många sätt att engagera sig: demonstrera, skriva brev, kommunicera i sociala medier, höra av sig till politiker, engagera sig i politiken, uppvakta myndigheter, ta tag i omställningen på sin arbetsplats, i kommuner, i bekantskapskretsen, kontakta lokala aktivistgrupper eller andra grupper som aktivt arbetar med klimatengagemang och så vidare. Den farligt snabba uppvärmningen av planeten kräver handling nu! Behöver du fakta och argument? Prata gärna med oss eller ta kontakt med forskare på ditt närmaste universitet eller forskningsinstitut – erbjudandet gäller även politiker! Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet Karin Gerhardt, forskare i hållbara livsmedelssystem och biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet Jeannette Eggers, forskare i hållbart skogsbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap, Stockholms universitet Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik, Södertörns högskola Cecilia Lalander, docent i kretsloppsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet Micael Grenholm, doktorand i kyrkohistoria, Lunds universitet Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, Stockholms universitet Isabelle Letellier, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet Flora Hajdu, professor i landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet Johan Lindsjö, doktorand i vilda djurs välfärd, Sveriges lantbruksuniversitet Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet Jonna Bornemark, professor i filosofi, Södertörns högskola Lisa Schipper, professor i utvecklingsgeografi, Universitetet i Bonn Gustaf Hugelius, professor i naturgeografi, Stockholms universitet Thomas Hahn, docent i hållbar utveckling, Stockholms universitet Keith Larson, forskare i ekologi, Umeå universitet Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga tekniska högskolan Lisen Schultz, docent i hållbarhet, Stockholms universitet Lennart Olsson, professor i geografi, LUCSUS, Lunds universitet Simon Larsson, universitetslektor i naturgeografi, Stockholms universitet Lovisa Nilsson, doktorand i fysik, Lunds universitet Anne Charlotte Bunge, doktorand i hållbarhetsvetenskap, Stockholms universitet Anna Scaini, forskare i naturgeografi, Stockholms universitet Peter Stenvinkel, professor i medicinska njursjukdomar, Karolinska institutet Janneke van der Leer, doktorand i arkitektur, Chalmers tekniska högskola Giliam Dokter, doktorand i arkitektur, Chalmers tekniska högskola Ashley Almqvist-Ingersoll, doktorand i miljöförändring, Linköpings universitet Martine Buser, docent i byggnadsdesign, Chalmers tekniska högskola Rolf Larsson, professor i tillämpad matematik och statistik, Uppsala universitet Paula Femenias, biträdande professor i hållbar omvandling av byggd miljö, Chalmers tekniska högskola Johan Friberg, doktor i fysik, Lunds universitet Ida Wallin, forskare i skogliga policyfrågor, Sveriges lantbruksuniversitet Dimosthenis Kifokeris, docent i byggproduktion och byggprojektledning, Chalmers tekniska högskola Per Becker, professor i risk och hållbarhet, Lunds universitet Sebastian Sobek, professor i limnologi, Uppsala universitet Richard Svanbäck, lektor i zooekologi, Uppsala universitet Ola Uhrqvist, lektor i pedagogik, Linköpings universitet Staffan Appelgren, docent i socialantropologi, Göteborgs universitet Ebba Malmqvist, docent i miljömedicin, Lunds universitet Angelika Kaffrell-Lindahl, doktorand i socialt arbete, Mittuniversitetet Dan Rosengren, docent i socialantropologi, Göteborgs universitet Veronica Svärd, docent i socialt arbete, Södertörns högskola Theresa Ibáñez, postdoktor i biologi, Sveriges lantbruksuniversitet Kes McCormick, professor i företagsledning, Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet Aiden Jönsson, doktorand i atmosfärsvetenskap, Stockholms universitet Jana Johansson, lektor i miljövetenskap, Linköpings universitet Michael Bertram, biträdande universitetslektor i biologi, Sveriges lantbruksuniversitet Christopher Malefors, postdoktor i hållbara livsmedelssystem, Sveriges lantbruksuniversitet Leif Dahlberg, professor i kommunikation, Kungliga tekniska högskolan Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi och smittskydd, Sveriges lantbruksuniversitet Ylva Nyberg, postdoktor i växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Kristina Boréus, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet Harald A. Wiltsche, professor i filosofi, Linköpings universitet Lars Tranvik, professor i limnologi, Uppsala universitet Emma Swärdh, assisterande lektor i fysioterapi, Karolinska institutet Mathias Milz, biträdande professor i atmosfärsvetenskap, Luleå tekniska universitet Elin Röös, docent och universitetslektor i hållbara livsmedelssystem, Sveriges lantbruksuniversitet David Collste, forskare inom hållbar utveckling, Stockholms universitet Frans Libertson, doktorand i industriell miljöekonomi, Lunds universitet Caroline Greiser, forskare i naturgeografi, Stockholms universitet Henrik Carlsen, senior research fellow, Stockholm environment institute Maria Norbäck, docent i företagsekonomi, Göteborgs universitet Lars Lindström, forskare i statsvetenskap, Stockholms universitet Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem, Lunds universitet Vilis Brukas, professor i skoglig policy och planering, Sveriges lantbruksuniversitet Simon Kärvemo, docent i biologi, Sveriges lantbruksuniversitet Sofia Boqvist, docent i infektionsepidemiologi, Sveriges lantbruksuniversitet Matilda Baraibar, docent i ekonomisk historia, Stockholms universitet Beatrice Crona, professor i hållbarhet, Stockholms universitet Stefano Manzoni, docent i ekohydrologi, Stockholms universitet Ernst Jonsson, doktorand i maringeologi, Stockholms universitet Gustav Osberg, doktorand i miljöekonomi, Lunds universitet Lukas Rimondini, doktorand i naturgeografi, Stockholms universitet Saskia Rughöft, forskare i miljötoxikologi, Uppsala universitet Helen Avery, forskare i strategier för miljö- och socialt hållbart samhällsbyggande, Lunds universitet Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi, Stockholms universitet Annika Dahlberg, docent i geografi, Stockholms universitet Björn Gunnarson, docent i naturgeografi, Stockholms universitet Anders Hansson, biträdande professor i miljöförändring, Linköpings universitet Jonas Allesson, doktorand i hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet Nina Roth, doktorand i naturgeografi, Stockholms universitet Fernando Jaramillo, lektor i hydrologi, Stockholms universitet Maria Greger, docent i växtfysiologi, Stockholms universitet Josefine Axelsson, doktorand i paleoklimat, Stockholms universitet Anna Strekalovskaya, doktorand i naturgeografi, Stockholms universitet Lina Lefstad, doktorand i hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet Natasja Börjeson, postdoktor i miljövetenskap, Stockholms universitet Jane Ekstam, professor i engelsk litteratur, Høgskolen i Østfold, Norge Jerker Berglund Fick, docent i miljökemi, Umeå universitet Jonas Ardö, professor i naturgeografi, Lunds universitet Emilie Lindkvist, forskare i hållbar utveckling, Stockholms universitet Anders Dahlner, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet Johan S. Eklöf, docent och lektor i marinekologi, Stockholms universitet Emilie Stroh, forskare i arbets- och miljömedicin, Lunds universitet Anna Sofie Persson, forskare i ekologi och miljövetenskap, Lunds universitet Natasha Barbolini, forskare i paleoklimat, Stockholms universitet Margareta Hansson, professor i miljövetenskap, Stockholms universitet Marie Mattsson, professor i miljövetenskap, Högskolan i Halmstad Åsa Austin, forskare i marin ekologi, Stockholms universitet Rickard Lalander, professor i global utveckling/miljövetenskap, Södertörns högskola. Nikolaus Mezger, doktorand i epidemiologi, Karolinska institutet David Ljungberg, forskare i logistik och transportsystem, Sveriges lantbruksuniversitet Back Tomas Ersson, lektor i skogsvårdsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet Jonas Löwgren, professor i design, Linköpings universitet Romina Martin, forskare i hållbarhet, Stockholms universitet Josephine Norrbo, doktorand i landskapsarkitektur, Sveriges lantbruksuniversitet Anna Bohlin, docent i socialantropologi, Göteborgs universitet Fredrik Mattsson, doktorand i miljövetenskap, Stockholms universitet Magnuz Engardt, docent i meteorologi, Stockholms universitet Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur, Sveriges lantbruksuniversitet Linda Engström, forskare i landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet Hannes Keck, doktorand i miljövetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet Patrik Zapata, professor i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet Gunhild Rosqvist, professor i geografi, Stockholms universitet Philipp Birken, professor i numerisk analys och beräkningsteknik, Lunds universitet Olle Lindestad, forskare i ekologi, Stockholms universitet Åsa Kasimir, docent i naturgeografi, Göteborgs universitet Emma Björkvik, forskare i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet Anna-Riikka Kojonsaari, doktorand i industriell miljöekonomi, Lunds universitet Karin Bengtsson, lektor i ekologi och miljövetenskap, Uppsala universitet Justine Ramage, postdoktor i naturgeografi, Stockholms universitet Stefan Swartling Peterson, professor i systemomställning för hälsa, Karolinska institutet Johanna Lundström, forskare i hållbart skogsbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer, Stockholms universitet Tove Wahlund, forskare i psykologi, Karolinska institutet Yuval Zelnik, forskare i ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Abhishek Lodh, postdoktor i molnfysik, Lunds universitet Samuel Blyth, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet Dag Retsö, forskare i klimathistoria och docent i ekonomisk historia, Stockholms universitet Ellen Berntell, postdoktor i atmosfärsvetenskap och paleoklimat, Stockholms universitet Hanna Sjögren, biträdande lektor i pedagogik, Malmö universitet Sara Holmgren, forskare i miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet Marco Fracassetti, forskare i evolutionsbiologi, Stockholm universitet Tomas Lämås, forskare i skoglig planering, Sveriges lantbruksuniversitet Sara Borgström, docent och lektor i hållbar stadsutveckling, Kungliga tekniska högskolan Dan Hammarlund, professor i kvartärgeologi, Lunds universitet Henrik Lagerlund, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet Juliana Dániel-Ferreira, postdoktor i ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Göran Englund, professor i ekologi, Umeå universitet Tomas Persson, docent i matematik, Lunds universitet Charlotta Hagström, doktorand i mikrobiell ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Oleksii Pasichnyi, forskare i urban energidataanalys, Kungliga tekniska högskolan Tove Malmqvist, docent och forskare i hållbart byggande, Kungliga tekniska högskolan Magnus Breitholtz, professor i ekotoxikologi, Stockholms universitet Moa Sporre, docent i fysik, Lunds universitet Erik Öckinger, docent i ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Lina Mtwana Nordlund, universitetslektor i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet Sara Gabrielsson, universitetslektor i hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet Sandra Wall-Reinius, docent i kulturgeografi, Mittuniversitetet Gunilla Rosenqvist, professor i beteendeekologi, Uppsala universitet Håkan Hytteborn, gästprofessor i växtekologi, Uppsala universitet Lowe Börjeson, docent i kulturgeografi, Stockholms universitet Carolina Rodriguez, postdoktor i miljövetenskap, Lunds universitet Lina Eklund, biträdande lektor i naturgeografi, Lunds universitet Sara Ferlander, docent i sociologi, Mälardalens universitet Konstantinos Vaziourakis, doktorand i limnologi, Uppsala universitet Lars Eriksson, lektor i material och miljökemi, Stockholms universitet Maricela de la Torre Castro, professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet Lars Lindström, lektor i statsvetenskap, Stockholm universitet Rosemarie Ankre, lektor i kulturgeografi, Mittuniversitetet Emma Kritzberg, professor i akvatisk mikrobiologi, Lunds universitet Fouad El Gohary, doktorand i industriell teknik, Uppsala universitet Arjen Stroeven, professor i naturgeografi, Stockholms universitet Katja Kircher, forskningsledare inom transportforskning, Statens väg- och transportforskningsinstitut Niak Sian Koh, forskare i hållbar utveckling, Stockholms universitet Torsten Krause, docent i hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet Johan Enqvist, forskare i hållbarhetsvetenskap, Stockholms universitet Maria Dahlin, lektor i retorik, Södertörns högskola Greta Wester, doktorand i psykologi, Karolinska institutet Thomas Dahlgren, forskare i marinbiologi, Göteborgs universitet och NORCE Norwegian Research Centre Daniela Guasconi, doktorand i naturgeografi, Stockholms universitet Cecilia Enberg, lektor i klimatpolitik, Linköpings universitet Kajsa Simu, adjungerad lektor i industriellt och hållbart byggande, Luleå tekniska universitet Ronald Byaruhanga, doktorand i hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet Pär Flodin, forskare i psykiatrisk epidemiologi, Karolinska institutet Wilhelm May, forskare i miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet Hans Persson, professor i ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Kristin Godtman Kling, postdoktor i kulturgeografi, Mittuniversitetet Iann Lundegård, docent i didaktik, Stockholms universitet Joakim Langner, docent i meteorologi, SMHI Elina Eriksson, lektor i människa-datorinteraktion inriktning hållbarhet, Kungliga tekniska högskolan Willem Mazzotti Pallard, doktorand i energiteknik, Kungliga tekniska högskolan Martijn van Praagh, docent i miljövetenskap, Lunds universitet Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande, Chalmers tekniska högskola Henner Busch, docent i hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet Leah Kirchhoff, doktorand i ekologi, Umeå universitet Karolina Eriksson, doktorand i ekologi, Umeå universitet Karla Münzner, postdoktor i ekologi, Leibnitz institute of freshwater ecology and inland fisheries, Tyskland Karin Schönning, professor i fysik med inriktning mot experimentell hadronfysik, Uppsala universitet Camilo Calderon, forskare i miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet Carl-Magnus Mörth, professor i miljögeokemi, Stockholms universitet Rikard Hjorth Warlenius, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier, Göteborgs universitet Jonathan Staaf Scragg, lektor i solcellsteknik, Uppsala universitet Cecilia Gustavsson, universitetslektor i fysik och astronomi, Uppsala universitet Linnea Hanell, postdoktor i nordiska språk, Stockholms universitet Matthias Lehner, biträdande lektor i hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet Björn Palm, professor i energiteknik, Kungliga tekniska högskolan Elisie Kåresdotter, doktorand i naturgeografi, Stockholms universitet Margarida Soares, postdoktor i skogsbränder och markekologi, Lunds universitet José Acuña, forskare i energiteknik, Kungliga tekniska högskolan Terese Nilsson, doktorand i medicinska vetenskaper, Örebro universitet Emma Holmström, docent i skogshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet Hanna Axén, doktorand i naturgeografi, Umeå universitet Elisabeth Ekener, docent i strategier för hållbar utveckling, Kungliga tekniska högskolan Carl Regnéll, postdoktor i glacialgeologi, Stockholms universitet Demian Hautpmann, doktorand i naturgeografi, Umeå universitet Susanna Toivanen, professor i sociologi, Mälardalens universitet Charles Parker, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet Ian Cousins, professor i miljökemi, Stockholms universitet Hanna Jonsson, doktorand i naturgeografi, Umeå universitet Lisa Petersson, forskare i naturvårdsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Pontus Roldin, docent i fysik, Lunds universitet Miriam Huitric, forskare i hållbar utveckling, Stockholms universitet Sofie Tornhill, docent i genusvetenskap, Linnéuniversitetet Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap, Mälardalens universitet Maria Jacobsen, doktorand i hållbara livsmedelssystem, Sveriges lantbruksuniversitet Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling, Kungliga tekniska högskolan Sermin Dahlstedt, doktorand i kostvetenskap, Uppsala universitet Sanna Stålhammar, forskare i hållbarhetsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet Åsa Callmer, postdoktor i miljösociologi, Örebro universitet Marie Bengtsson, professor i kemi, Sveriges lantbruksuniversitet Peter Witzgall, professor i kemisk ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Håkan Tunón, forskningsledare i traditionell kunskap och etnobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet Ingrid Strid, forskare i matsvinn, Sveriges lantbruksuniversitet Marcus Sandberg, biträdande professor i hållbart byggande, Luleå tekniska universitet Qian Zhang, forskare i kulturgeografi, Stockholms universitet Björn Hedin, lektor i lärande för hållbar utveckling, Kungliga tekniska högskolan Liane Thuvander, biträdande professor i arkitektur och hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola Enrique Mejia Solis, doktorand i energiteknik, Kungliga tekniska högskolan Magnus Lidén, forskare i systematisk biologi, Uppsala universitet Daniel Franzén, forskare i ekologi, Kungliga tekniska högskolan Karin Bradley, professor i urbana och regionala studier, Kungliga tekniska högskolan Mats Björk, professor i biologi, Stockholms universitet Christoffer Söderlund Kanarp, doktorand i miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet Mattias Jonsson, lektor i ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Annie Palstam, docent i rehabiliteringsmedicin, Göteborgs universitet och Högskolan i Dalarna Patrik Oskarsson, forskare i landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet Amelie Lindgren, biträdande forskare i ekosystemvetenskap, Göteborgs universitet Marcus Wallin, docent i miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet Claus Rüffler, lektor i zooekologi, Uppsala universitet Christine Persson Osowski, docent i folkhälsovetenskap och kostvetenskap samt lektor i folkhälsovetenskap med inriktning hållbar utveckling, Mälardalens universitet Karin Ehrnberger, forskare i design, Kungliga tekniska högskolan Juan Samper, doktorand i miljöpolitik, Lunds universitet Andréas Litsegård, lektor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet Elin Hallman, biträdande forskare i samhällsvetenskapliga miljöstudier, Göteborgs universitet Sofie Hellberg, docent i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet Malgorzata Winkowska, doktorand i miljövetenskap, Umeå universitet Niina Sundin, doktorand i teknik, Sveriges lantbruksuniversitet Nanna Rask, doktorand i samhällsvetenskapliga miljöstudier, Göteborgs universitet Per Sandström, docent i skogshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet Niki Leblans, forskare i arktisk ekologi, Umeå universitet Rebekka Gullvåg, doktorand i ekologi, Umeå universitet Thomas Daum, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier, Göteborgs universitet Thomas Olofsson, professor industriellt och hållbart byggande, Luleå tekniska universitet Veronica Hederström, forskare i ekologi och miljövetenskap, Lunds universitet Oskar Halling Ullberg, doktorand i folkhälsovetenskap, Mälardalens universitet Erik Schwarz, doktorand i naturgeografi, Stockholms universitet Sofia Oreland, doktorand i teologi, Uppsala universitet Eva-Maria Nordström, universitetslektor i skoglig planering, Sveriges lantbruksuniversitet Kim von der Heide, doktorand i samhällsvetenskapliga miljöstudier, Göteborgs universitet Peter Eklöv, professor i limnologi, Uppsala universitet Caroline Leppänen, doktorand i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet Ylva Norén Bretzer, docent i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet Femke Pijcke, doktorand i ekologi, Umeå universitet Gustaf Olsson, professor i industriell automation, Lunds universitet Helene Lundkvist, professor emeritus i markekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Michael Håkansson, lektor i didaktik, Stockholm universitet Jörgen Johansson, forskare i regional utveckling, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lunds universitet Emelie Crafoord, doktorand i malmgeologi, Luleå tekniska universitet Marije Poort, doktorand i hållbar destinationsutveckling, Uppsala universitet Dalia Abdelhady, docent i sociologi, Lunds universitet Robert Dunst, doktorand i malmgeologi, Stockholms universitet Nina Gren, universitetslektor i socialantropologi, Lunds universitet Henrik Thorén, forskare i teoretisk filosofi, Lunds universitet Ingrid Kockum, professor genetisk epidemiologi, Karolinska institutet Magnus Wiktorsson, docent i matematisk statistik, Lunds universitet Henrietta Palmer, arkitekt och forskare i hållbar samhällsutveckling, Göteborg universitet Anna Bohman, lektor i miljöförändring, Linköpings universitet Sara Maad Sasane, docent i matematik, Lunds universitet Helena Elvén Eriksson, doktor i naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet Petter Birger Madsen, doktorand i ekologi, miljö och botanik, Stockholm universitet Minna Laurell Thorslund, doktorand i människa-datorinteraktion inriktning hållbarhet, Kungliga tekniska högskolan David Simpson, senior forskare i atmosfärisk kemi och luftkvalitet, Norska meteorologiska institutet och Chalmers tekniska högskola Christina Isaxon, docent i aerosolteknologi, Lunds universitet Garry Peterson, professor i miljövetenskap, Stockholms universitet Richard Gyllencreutz, forskare i maringeologi, Stockholms universitet Charlotte Grasset, forskare i limnologi, Uppsala universitet Kristoffer Hylander, professor i ekologi, Stockholms universitet Christina Wanhainen, professor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet Marlene Ågerstrand, lektor i miljövetenskap, Stockholms universitet Malte Posselt, biträdande lektor i miljökemi, Stockholms universitet Esther Hauer, doktor i psykologi och lektor i pedagogik i arbetslivet, Uppsala universitet Hanna Johannesson, professor i botanik, Kungliga vetenskapsakademien/Stockholms universitet Josefin Engelhardt, doktorand i miljövetenskap, Stockholms universitet Bo Franzén, docent i klinisk kemi, Karolinska institutet Göran Frank, docent i fysik, Lunds universitet Johanna Yourstone, forskare i ekologi, Lunds universitet Leon Green, forskare i marin ekologi, Göteborgs universitet Malin Jonell, forskare i hållbar utveckling, Kungliga vetenskapsakademien/Stockholms universitet Roger Hildingsson, forskare miljö- och klimatpolitik, Lunds universitet Malin Beckman, universitetsadjunkt i landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet Todd Alsing Johansson, doktorand i vårdhygien, Sveriges lantbruksuniversitet Thomas Hörberg, docent i lingvistik, Stockholms universitet Emelie Graham, doktor i tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Henrik Hartman, docent i fysik, Malmö universitet Markus Thorén, forskare i mykologi, Kungliga vetenskapsakademien/Stockholms universitet Patrick Crill, professor emeritus i biogeokemi, Stockholms universitet Christina Hansen, universitetslektor i sociologi, Högskolan Väst Ivar Westerberg, doktorand i evolutionsbiologi, Stockholms universitet Stefan Gunnarsson, universitetslektor i hållbar animalieproduktion, Sveriges lantbruksuniversitet Marie Rhodin, docent och universitetslektor i veterinärmedicin, Sveriges lantbruksuniversitet Peter Schmitt, professor i kulturgeografi med inriktning samhällsplanering, Stockholms universitet David Alcer, doktorand i fysik med inriktning solcellsforskning, Lunds universitet Petter Kallioinen, doktorand i kognitionsvetenskap, Lunds universitet Jonas Rafi, doktor i psykologi, Stockholms universitet Elli van Berlekom, doktorand i psykologi, Stockholms universitet Erik Forsberg, doktorand i psykologi, Stockholms universitet Ola Leifler, doktor i datavetenskap, Linköpings universitet Christine Fawcett, universitetslektor i psykologi, Stockholms universitet Amanda Kann, doktorand i datorlingvistik, Stockholms universitet Tunhe Zhou, forskare i fysik, Stockholms universitet Sara Gottenhuber, doktorand i miljövetenskap, Linköpings universitet Christian Stranne, docent och universitetslektor i marin geofysisk kartering och modellering, Stockholms universitet David Pagmar, postdoktor i experimentell lingvistik, Göteborgs universitet Håkan Fischer, professor i psykologi, Stockholms universitet Madeleine Tråvén, docent och lektor i veterinärmedicin, Sveriges lantbruksuniversitet Matthew MacLeod, professor i miljövetenskap, Stockholms universitet María José Zapata Campos, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet John Axelsson, professor i psykologi, Stockholms universitet och Karolinska institutet Robert Östling, lektor i datorlingvistik, Stockholms universitet Hartmut Traunmüller, professor emeritus i fonetik, Stockholms universitet Feras Hammami, docent och universitetslektor i kulturvård, Göteborgs universitet Carla Wikse Barrow, doktorand i fonetik, Stockholms universitet Malin Freidle, postdoktor i psykologi, Stockholms universitet Andreas Persson, docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet Lars-Göran Josefsson, docent i molekylär cellbiologi, Uppsala universitet Sara Renström, forskare i design för hållbar livsstil, RISE Stefan Wiens, professor i psykologi, Stockholms universitet Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik och specialpedagogik, Stockholms universitet Christina Bjerkén, biträdande professor i materialvetenskap, Malmö universitet Åsa Eldén, forskare i statsvetenskap, Uppsala universitet Susanna Jernelöv, docent i psykologi och lektor i hälsopsykologi, Karolinska institutet Matilda Frick, docent och lektor i psykologi, Stockholms universitet Brita Sundelin, docent i miljövetenskap, Stockholms universitet Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik, Linköpings universitet Jaana I. Halonen, forskare och docent i miljöepidemiologi, Stockholms universitet Linda Hartman, lektor i matematisk statistik, Lunds universitet Ronald van den Berg, docent och lektor i psykologi, Stockholms universitet Emma Elfversson, docent och biträdande lektor i statsvetenskap, Uppsala universitet Jessika Luth Richter, biträdande universitetslektor i hållbar konsumtion, Lunds universitet Sara Malm, doktorand i stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola Jennifer Hinton, forskare i hållbar ekonomi, Lunds universitet Johanna Palm, doktorand i psykologi, Karolinska institutet Anneli Selvefors, forskare i design för hållbar livsstil, RISE Max Koch, professor i socialpolitik och hållbarhet, Lunds universitet Sten Svantesson, postdoktor i biologi, Uppsala universitet Charlotte Flodin, doktorand i geovetenskap, Uppsala universitet Cecilia Stenfors, docent och forskare i miljöpsykologi och miljömedicin, Stockholms universitet Johan Lundin Kleberg, docent och lektor i psykologi, Stockholms universitet Eskil Rydhe, forskare i matematik, Lunds universitet Rebecca Fältén, doktorand i psykologi, Stockholms universitet Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet Ulf Lundberg, professor emeritus i humanbiologisk psykologi, Stockholms universitet Dominik Döllinger, universitetslektor i sociologi, Örebro universitet Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, Stockholms universitet Martin Kraepelien, docent i klinisk psykologi, Karolinska institutet Barbara Magalhães Teixeira, doktorand i statsvetenskap, Lunds universitet Caroline Schill, forskare i hållbar utveckling, Kungliga vetenskapsakademien och Stockholms universitet Claes Ek, lektor i nationalekonomi, Göteborgs universitet Tomas André, doktorand i biofysik, Uppsala universitet Max Rosvall, doktorand i teknisk fysik, Uppsala universitet Johan Uddling, professor i växtekofysiologi, Göteborgs universitet Katarina Tengvall, forskare i komparativ genomik, Uppsala universitet Lukas Dahlström, doktorand i teknisk fysik med inriktning hållbar energiomställning, Uppsala universitet Oliver Li, forskare i religionsfilosofi, Uppsala universitet Johanna Spångberg, forskare i hållbara livsmedelssystem, Sveriges lantbruksuniversitet Gunn Johansson, professor i arbetspsykologi, Stockholms universitet Marie Bendix, forskare i psykiatri, Karolinska institutet och Umeå universitet Lotte van den Heuvel, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet Andrew Barney, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet Maria Larsson, professor i psykologi, Stockholms universitet Ola Kalén, doktor i oceanografi, SMHI Stina Andersson, doktorand i lingvistik, Stockholms universitet Anders Sjögren, docent och universitetslektor i statsvetenskap, Uppsala universitet Rikard Bögvad, professor i matematik, Stockholms universitet Robin S. Högnäs, docent i folkhälsovetenskap och forskare i stressforskning, Stockholms universitet Nina Taslaman, lektor i diskret matematik, Malmö universitet Ata Ghaderi, professor i psykologi, Karolinska institutet Simon Henriksson, doktorand i systematisk teologi, Uppsala universitet Lotte Horikx, doktorand i företagsekonomi och hållbar utveckling, Uppsala universitet Annika Bergman Rosamond, docent i statsvetenskap, Lunds universitet Zhivka Koleva, doktorand i religionsbeteendevetenskap och praktisk teologi, Uppsala universitet Niklas Nenzén, doktorand i systematisk teologi, Uppsala universitet Erik Forsell, forskare i psykiatri, Karolinska institutet Gunnar Karlsson, professor i pedagogik, Stockholms universitet Ninna Edgardh, professor emeritus i teologi, Uppsala universitet Petra Carlsson Redell, professor i teologi, Enskilda högskolan Stockholm Martin Jacobson, doktorand i statsvetenskap, Uppsala universitet Jonas Ideström, professor i praktisk teologi, Enskilda högskolan Stockholm Lisa Gustavsson, docent i lingvistik, Stockholms universitet Carin Cuadra, professor i socialt arbete, Malmö universitet Ingela Bursjöö, forskare i naturvetenskapernas didaktik, Göteborgs universitet Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, Enskilda högskolan Stockholm Chiara D’Agata, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet Annemieke Gärdenäs, lektor i miljövetenskap, Göteborgs universitet Linnea Lindh, doktorand i kemisk fysik, Lunds universitet Robin Sjökvist, doktorand i materialkemi, Lunds universitet Ingela Clausén Gull, doktorand i psykologi, Stockholms universitet Lotta Jons, doktor i pedagogik, Stockholms universitet Shervin Shahnavaz, forskare i migration och psykisk hälsa, Karolinska institutet Simon Hallonsten, doktorand i praktisk teologi, Enskilda högskolan Stockholm Josefina Erikson, docent och universitetslektor i statsvetenskap, Uppsala universitet Andrzej Werbart, affilierad professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet Lina Langby, doktorand i religionsfilosofi, Uppsala universitet Anna Sjöberg, forskare i systematisk teologi, Uppsala universitet Hans-Christen Hansson, professor emeritus i miljövetenskap, Stockholms universitet Björn Fagerberg, professor emeritus i medicin, Göteborgs universitet

fredag 24 november 2023

Vidskepliga jurister...

Mycket märklig motivering från Stockholms Tingsrätt. Självklart ska man få protestera om man tror att jorden håller på att gå under för att vi kör bil i Sverige, men att stoppa trafiken och inte hörsamma polisen ska givetvis inte vara tillåtet. Varken de svenska bilisterna eller politikerna kan påverka klimatet överhuvudtaget, det finns ingen vetenskap bakom utan är jämförbart med att dansa regndanser...